Sander har nu varit hemma sen i torsdags med hosta och öroninflammation. Han hostar som en gamal rökare X 10. Vi gör allt vi kan men det hjälper inte... Det har besökts både vårdcentral och barnavdelning. Inatt har han varit lite bättre så jag har sovit några timmar sammanhängande sömn i alla fall. I måndags var jag så trött att jag grät. Fruktansvärt det är att inte få sova och jag kan bara tänka mig hur fruktansvärt han har haft det.
Annars inget nytt. Jo förresten, jag har ju skrivit in mig på gymmet. Har tränat morgonpass. Känns skönt att få det avklarat redan på morgonen så jag kan åka hem efter jobbet med gott samvete.